ANSTÄLL MÅNGFALDS OCH UTBRÄNDHETSLOTSAR PÅ FÖRETAGEN

 

Anställ lotsar på företagen.

 

 

 

Publicerad: 2007-08-12 10:10

 

Jag har följt mediadebatten ang utbrändhet och sjukskrivningtid. På något sätt så har jag fått för mig att det ligger en ganska väl genomtänkt strategi bakom det kontroversiella förslaget från socialstyrelsen. Och för mig det känns som om man faktiskt vill lyfta frågan så att  den genomlyses ordentligt på många olika plan. (Hoppas kan man ju alltid)

Belysningen i media tyckte jag faktiskt var väldigt informativ och jag tror att intentionerna bakom förslagen är goda. Men jag kan häpna över oviljan eller rädslan att bjuda in de drabbade i förarbetet till förslaget.

Programledaren ställde faktiskt frågan om man bjudit in några drabbade och det var ett nekande svar. Hur kan det komma sig att man kontinuerligt väljer att bortse från den gruppen?

Delaktighet är en förutsättning för att kunna förankra ett förändringsarbete.  Det går inte att välja genvägar då så många drabbas.

Man bortser även ifrån att man riskerar att kollegor och de inofficiella kamratstödjarna även de drabbas av stress och utmattningssymptom om de skall fungera som stöd till en kollega eller vän som hamnat i ut/upp/brändhetens klor. De kanske även kommer att fungera som tillsynsmän då de kan känna misstro till att arbetsuppgiften verkligen blir korrekt utförd.

Jag tror att det oerhört viktigt att försöka börja att bryta i de ekonomiska argumenten för att få in så många människor i sysselsättning, och som kanske inte är redo. För mig förefaller det som att det på lång sikt kan vara mer kostsamt för företag och samhällsekonomiskt att för tidigt få ut drabbade människor. Då många fler riskeras att drabbas av det som jag nu väljer att kalla omsorgströtthet eller sekundär stress.

Hela organisationen kan tappa i effektivitet  samt tappa i tillväxttakt Sedan måste vi komma i håg att inom vissa branscher kanske det inte finns de enklare sysslor som de drabbade ska och förväntas orka utföra.

Överallt så rabblas begreppet tillväxt som ett mantra, men tillväxt har ett pris. Och det verkar som om vissa inom Alliansen har fastnat i en sorts fixering. Man pådyvlar en sorts heteronom eller osjälvständig lägesbild,Att utan riktig konsekvensanalys få ut alla i sysselsättning.

Dessa maktutövare låser sig vid gamla uppfattningvar att nya uppsättningar regler skulle få människor att vilja följa dem. Och som direkt följd så har man ett bra argument att införa ytterligare kontroll och övervakning.

Läkare som träffar potentiella utbrända hamnar i ett lydnadsdilemma. Dels till den yrkesed han arbetar utifrån. och dels till dem som övervakar hans arbete. Och om man inte följer uppställda principer utfärdade från socialstyrelsen kommer den sjukskrivande läkaren kanske att  klandras..

Alltså belöna de som följer reglerna blint och bestraffning för dem som gör mer individuella prövningar. Jag tycker detta verkar vara en aningen människoovärdigt.

Något annat som slagit mig är  att man verkar inte förstå att de tidigare förändringarna i socialförsäkringssystemet drabbar de människor som arbetar inom myndgheterna. Det är inte alls länge sedan vi fick veta att hotbilden för arbetsförmedlare och för handläggare inom försäkringskassa ökat. Och det verkar alltså troligt och rimligt att hot om våld samt ännu värre brottsligheten kommer att stiga, eftersom människor kommer att bli mer desperata.Det är heller inte länge sedan jag läste att självmordsfrekvensen hos läkare stigit markant och vad det beror på det vågar jag inte ens spekulera men jag har mina aningar.

Jag rekomenderar därför mångfalds och utbrändhetslotsar i samhället och inom myndigheter..

Lots® har fått sitt namn från ordet Lots, dvs. den som äntrar ett skepp och guidar det in i och ut ur hamnen. Lotsen assisterar men ansvaret ligger kvar hos skeppets kapten.

Varför Lots®?

Vi behöver påminna oss och bli mer medvetna om att vi alla behöver varandra för att åstadkomma både stort och smått. Det är därför som vi behöver inspirera varandra och oss själva att tänka och att leva Utifrån-in och Inifrån-ut.

Samtidigt som vi utvecklar vår organisation utvecklar vi vårt team. Det är ofta svårt att ha balans mellan att tänka Utifrån-in och Inifrån-ut. Vi låter antingen andra kontrollera vårt arbete och ge för mycket av oss själva i det, eller så blir vi självcentrerade och slutar att bry oss om andra i vårt jobb.

När denna obalans får fortsätta kommer vi att hamna i vår egofälla. Där kommer vi att bortse från andras åsikter och sluta att bry oss om andra. Vi kommer att känna det som att vi sitter inne med sanningen och vi kommer att gå vår egen väg och ha glömt våra kunder, medarbetare och partners.

Vi Hörs

Tindra-Annette