BURMA: FÖRSIKTIG OPTIMISM OCH BAN KI MOON

https://i1.wp.com/www.tindra66.sprayblog.se/upload/buddha22.jpg

Bilden heter Tears of Budda och används med tillstånd av fotopoeten
Margareth Osju!

*Tears of Budda!
A single voice, its echo meets two slumbering voices. Three strong voices cries loudly, and awakes other sleeping tones of voices. Cooperating human whispers, will eventually become a roar!

Min tystnad ang Burma har varit medveten. Men jag har följt den intensiva rapporteringen. Och jag är imponerad av det massiva engagemang som visats. Och jag kan inte bli annat än berörd av den heltäckande rapportering jag/vi fått via tidningar och andra media.

Allt som har hänt gör att jag personligen känner en mycket försiktig optimism att Burma som land öppnas upp. Det är mycket som återstår och den Burmesiska regimen gör allt i sin makt för att inte tappa ansiktet inför sina anhängare. Men jag väljer att tro att besöket av FNs Generalsekreterare Ban Ki Moon förhoppningsvis har en dämpande effekt på den Burmesiska eliten och juntan. Och att hjälparbetarna som nu tillåts komma in gör att att de med sin närvaro kan överbygga misstron mot FN och ASEAN som finns inom delar av den burmesiska befolkningen och gräsrotsrörelser.

I rapporteringen har vi bevittnat svårigheterna att få fram förnödenheter och uppstart av det operativa hjälparbetet eftersom det finns för få hjälporganisationer på plats. En fd representant för läkare utan gränser fokuserade på att det är folkets behov som kommer i första hand och att det föreligger en fara i att dra igång hjälpprogram enligt traditionell stuprörsmodell, utan att först rådfråga den inhemska befolkningen vad de verkligen behöver.

Jag kan inte annat än instämma och jag hoppas att hjälporganisationerna övervägt att använda sig av det kontaktnät som vissa modiga buddistmunkar och studenterna kan erbjuda. För de om några tror jag kan se till att den ekonomiska hjälpen verkligen når fram till de avsedda mottagarna. Men återigen, det råder en problematik med ett sådant förfarande. Eftersom att utnyttja dem och deras nätverk vore att utsätta dem för stora stora risker och hot om ytterligare förföljelse.

Jag anar att inom olika grupperingar hos de Burmesiska gräsrötterna råder nog en tvekan och oro att FN med sin komplexa struktur ytterligare kommer att försena hjälpinsatserna. Det just för att även alla FN möten och förberedelser med bistånd tar tid.

Det kan då istället få en avskräckande effekt. Befolkningen påminns om juntans och elitens beteende. Deras strategi går ofta ut på att de förhalar sina åtaganden. De inhemska rörelser som finns på plats och som kan hjälpa till kanske känner sig tystade av olika strukturer och hirarkier inom de internationella hjälporganen.

Men personligen känner jag mig hoppfull och vill tro att medmänkligheten med världsamfundet FN i spetsen tillåts göra mer än att stå vid sidan och titta på.

Som medmänniskor har vi nu en unik chans att visa även i handling att brott mot mänskligheten aldrig aldrig någonsin kan accepteras. Det är vi som utgör den rytande och otystade rösten.

Vi visar som enskilda individer att vi i stort som smått tar vårt ansvar i FN missionen skyldighet att skydda-the responsibility to protect!

OM MANI PADME HUM!

Lästips: UN Secretary-General Ban Ki-moon Yangon (Myanmar)
Remarks to the press at Hotel Sedona, Yangon, Myanma
r

UN.Org

Länktips finns på Burma ”Det finns inga ord kvar klicka på länken.

My personal letter to UN ang Burma

Besök fotopoeten Margareth Osju

The Global Center for The Responsibility to Protect

*Text: Margareth Osju translation Tindra-Annette Broström

3 kommentarer till BURMA: FÖRSIKTIG OPTIMISM OCH BAN KI MOON

  1. Margareth Osju skriver:

    Ja, jag försöker också tänka possitivt.
    Kanske det oerhörda tragedin får något gott med sig.
    Ett fri Burma.

    De är modiga, dessa studenter och munkar. Ja, de har onekligen min beundran och respect. Och de behöver all stöd och hjälp från omvärlden för att orka kämpa vidare.

    OM MANI PADME HUM!

  2. Uno Nilsson skriver:

    Tjaba, tack för kommentar, ska ta till mig filmen när jag orkar. Darfur är ett skitbra exemple på hur kolonialismen tar sig nya uttryck, neokolonialismen där kolonialgubbarna bytts ut mot betalda legoknektar och småpåvar. Ett jävla skit, helt enkelt. Och där går Lundin Oil och gamar åt sig, liksom kineser och indonserier och – som alltid – USA. En jävla skit, så hemskt att man värjer sig. kram och kör ditt race, du gör bara gott! Baba

  3. Hej Margareth och Uno
    -och tack för kommentar. det går inte att låta bli att beundra dessa människor så otroligt tappra och jag känner sådan vanmakt och frustration ibland över att inte ha några 100 millar på fickan. Jag skulle inte tveka utan skänka merparten av de pengarna till de behövande Darfur och Burma.

    Men som sagt det är även i det lilla ett engagemang kan visa sig och då behövs kanske inte 3200 akademiska poäng i freds och konfliktstudier för att få lov att komma till tals.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: