Är lösningen på kommunikationsproblem nya register?

maj 26, 2010

jahaja

Det här med registerinflationen är synnerligen beklämmande, för så fort något allvarligt inträffar så så heter lösningen på problemet register. Det är ett sterootypt tänkande och någon gång måste våra betrodda eller experter tänka utanför ramarna. Register upplöser sällan dilemmat i sig. Det uppenbarar sig i stället nya risker eftersom databaser läcker. Pul,Personuppgiftslagen är en komplex lag. Jag upplever uttalandena som väldigt kosmetiska.

Register och uppgifter kommer med stor sannolikhet att användas felaktigt det här kan vi läsa i sydsvenskan ang kritiken från Datainspektionen och händelserna på sahlgrenska som sålt uppgifter ur sitt kvalitetsregister

Katarina Erlingson (C) vice ordförande i regionstyrelsen säger  -Vi har uppenbarligen inte haft tillräckligt bra rutiner och det är vi som bär ansvaret för detta, säger hon.

Professor Leif GW Persson är skeptisk till DNA registret och så här står att läsa i Aftonbladet.  Han -menar att svenskarna har för stora förväntningar på vad ett heltäckande DNA-register skulle innebära”

Jag skriver under på det.  Och är det nu så att vi ska utöka andelen register så bör det exempelvis finnas offentliga sådana på exempelvis polismän som blivit varnade p.g. a. felaktiga ingripanden. Kanske måste det införas kontroll och tillsyn via en nordisk databas på väktare som efter några veckors grundutbildning som med vapen som en batong faktiskt är.

Det bör kanke finnas register på alla myndighetspersoner som fått erinringar eller varningar och som kanske inte är lämpliga för sitt yrke. Och eftersom vi vet att handhavandet och gallring i olika register är lite si och så bekymrar det mig att inte den debatten tas.

Återigen är skanderandet efter nya databaser ett trix eller en del i en osund säkerhetsteater.  Det  ska se ut som om de felande visar handlingskraft och att man åtgärdar  brister i det organisatoriska. Självklart så förstår jag dem som är oroliga nu ang den prickade läkaren.

Men där hade de tillsättande kunnat ringa och ta referenser. Så varför gjordes inte det? Vad är vitsen med referenter om ingen kontroll görs? Hur ser kommunikationen ut? Blir den bättre av nya databaser? Bör det inte istället vara så att arbetsorganisationen tränar upp sin kommunikativa förmåga? Är det svårt att ringa telefonsamtal till Norge eller andra länder i Norden?

Visst nu kommer kanske en lagändring  men varför kritiseras inte de som faktiskt inte gjort den granskning och kontroll som ska göras vid tillsättandet av så avancerade arbetsuppgifter som läkaryrket innefattar.  Kanske borde dåliga chefer eller rekryterare omfattas av ett register?

Frågan är hur informationen om läkarens felbehandlingar i Norge helt har missats av hennes svenska arbetsgivare. Är det dessutom rimligt att en läkare som inte ses som tillräckligt kompetent för att operera i Norge får göra det i Sverige?

– Det är en väldigt bra fråga. Det är definitivt inte rimligt att den som inte har rätt kompetens får arbeta fullt ut, säger Per Anders Sunesson.

Jag säger som min twittervän Hepal
Twitter 20100524

Följ mig på twitter

Annonser

Registerinflation och konsten att backa in i framtiden.

juni 15, 2009
Negativ problemlösning, samt konsten att gåbaklänges in i framtiden.

Negativ problemlösning, samt konsten att gå baklänges in i framtiden.

När ska det bli lugn och ro?  Glad i hågen vaknade jag till en dag där jag i lugn och ro kan få använda datorn under 24 timmar som min granne så vänligt upplåter åt nyhetsnarkomanen.

Surfade in på twitter och satte halsen. Fick veta att nu ligger ett förslag på ett nationellt abortregister och allt i den hederliga forskningens namn. Vet inte om jag ska tolka artikeln som ett underkännande av svensk sexualupplysning eller vad är detta för nymoraliserande gegga.

Anders Milton har jag följt sedan han blev psykiatrisamordnare och resultatet av den utredningen andas utopiafluff och negativ problemlösning  i dess grövsta bemärkelse.

1. Utredaren ställer upp ouppnåliga mål.

2. Intentionerna når aldrig fram till de perifera noderna, ex landsbygdskommuner.

3. ”Världsförbättraren”  anpassar förutsättningarna efter” sin eller ”någons” verklighet.

4. ”Förändringar i marginalen” eller ”förändringsblindhet”  Vi eller några vet inte vad vi/de vill ha,  så vi/de gör skriver något som låter bra.  Men som kan generera ännu allvarligare brister i framtiden.

Som tvillingmamma så vet jag att det förekommer en massa forskning  som jag överhuvudtaget aldrig får/fått tacka ja till. Det föreligger alltså ingen som helst självklar skyldighet att informera oss tvillingföräldrar vad betrodda forskare håller på att kartlägga. Även om texten på tvillingregistrets hemsida säger annorledes.  Lägg  även till att min mamma är cancersjuk, samt har ett flertal psykiska diagnoser.  Ett eldorado för hugade forskare att vilja snoka i. Om jag ska delta i undersökningar/ forskningsprogram vill jag bli tillfrågad först. I synnerhet då vi har ett framväxande snokarsamhälle där alla smyger på alla via diverse kanaler.

Jag har vid ett antal samtal med henne fått veta att  Karolinska-sjukhuset med jämna mellanrum hört av sig till henne för att ställa frågor.  Min mamma förstår inte det finstilta och det är mycket sällan som de intervjuade berättar vad de ska med resultaten till.   Forskning är bra.  Och är det nu så att man vill ha igång ett forskningsprogram inom de områden som Milton/ Hägglund föreslår är jag säker på att det skulle gå att genomföra utan tillgång till ett specifikt register. Dessa register kan samköras rätt så ordentligt och vi vet att den etiska ändamålsglidningen sker.  Att sjukhuspersonal och att även socialstyrelens register läcker det håller jag för sannolikt.

Tillit är bra men hela artikeln andas  lite bondfgångeri och fiskande efter blind tillit. Dvs ni kan lita på oss, läs Anders Milton, för vi har både inblick och överblick i dessa frågor. Artkelförfattarens  självgoda tonfall får mig att springa flera mil ut i skogen, i synnerhet en formulering som nedan får mig att bli livrädd.

Information om att en kvinna genomgått en abort finns i kvinnans journal. Om vi också i Sverige skulle ta in dessa uppgifter till ett av Socialstyrelsen förvaltat register som cancerregistret, slutenvårdsregistret etcetera, skulle ingen obehörig kunna komma över den informationen via registret. Registren är i praktiken oåtkomliga för andra än dem som får tillstånd att använda uppgifter från dem i sin forskning.

Uppgifterna finns i kvinnans journal, registren ger ingen ytterligare spridning av uppgifterna men en möjlighet för samhället att via forskning få kunskap om infektioner i samband med abort, eventuella missbildningar, socioekonomiska och kulturella skillnader i abortförekomst med mera.

Tvillingregistret