TV POPULISM ANG SKAM OCH SKULD Aporopå EFTER 10 Med MALOU VON SIVERS

september 29, 2008
dunge vid Fryxellska skolan i Sunne. En plats jag har mycket svårt att besöka.
PS. OBS Det här inlägget handlar delvis om självmord och självmordsförsök. Så känsliga läsare med besvärliga tankar ska avhålla sig från att läsa inlägget. Om ni mår så dåligt ring till 112 eller psykakuten på er ort. Eller ring jourhavande präst, eller BRIS. De kan säkert slussa er vidare till ngn röst/medmänniska som kan lindra er smärta temporärt DS.

Efter tio med Malou von Sivers är ett program jag försöker undvika. Medan jag irrade runt och försökte komma igång i morse så kunde jag inte låta bli att hörsamma dagens ämne

Skam och skuld eller ångest. Visst det hjälper säkert en del kanske många att få sitta och lyssna på en nu nykter sprit och tablettmissbrukare och andra kändisar som haft svårigheter i sitt liv.

Men som vanlig människa har jag svårt att relatera till dem. Och det låter som de som återvänder från denna ”sjukdom” ”problematik” aldrig ”tar” ett återfall eller hamnar i depressionsträsket igen. Alkoholismen är annorlunda. Det vet jag eftersom jag har en morbror som är starkt involverad i Tolvstegsprogrammet och Anonyma narkomaner och A. A och startade upp verksamheten här i orten.

Jag har i mitt tidigare liv varit en självmordsnära patient. Det började när jag var 25 i samband med en abort. Och fortsatte under många år framöver. Otaliga magpumpningar, piller. Och det sedvanliga. Att det blir nog bättre ska du se. Det ordnar sig nog när du fått lite distans. Du som ser så bra ut och har jobb och allt.

Inte precis vad jag ville höra från den empatiska psykpersonalen. Jag var med om ett antal stöjande samtal där den supportande terapeuten satt och kollade sin armbandsklocka eller klockan bakom mig. Flackade med blicken och skruvade på sig.

Till slut frågade jag om det var lika bra att vi avslutade och att jag drog. Eftersom hon verkade ha bråttom därifrån. Då hittade jag en annan strategi i samtalen. Talade om alldagligheter som aldrig berörde vad jag egentligen kände. Hon mådde ju uppenbart dåligt av vad jag berättade.

En del själ(v)medicinerar. En del shoppar till de är bankrutt. Vissa skiter i hyror och att städa. Vi ger upp. Och så svälter vi oss. Eller äter tills vi vi är bankrutt . Det finns alla inslag. Jag skar mig. Shoppade upp hyror. Självmedicinerade för att orka arbeta. För jag hade beställt en enkelbiljett på en evighetslång semester. Dit kronofogden inte kunde nå mig, förrän han kom dit han också.

Enkelt ja. Fegt  ja.  Jag och många med mig lever med skamkänslan, skulden, ångesten varje dag. Ochi resten av våra liv. Vi är många som lever med förnedringen att inte kunna försörja oss. Att behöva tigga pengar hos socialen. Att vi på något vis blir lika illa behandlade som brottslingar som begått grova kriminella handlingar vilket innebär att vi inte är välkomna i arbetsgemenskapen.

Exkluderade av en del moralonanister på personalavdelningar som upptäcker våra skulder hos kronofogden. Betänk nu att det här handlar inte om bedrägeri eller kriminalitet utan att en människa har gett upp sin mening med tillvaron.

Nej, vi gjorde inte rätt för oss när vi medvetet försummade att betala våra räkningar. En del blev vräkta. Många av oss hade nämligen investerat i en enkelbiljett till sankte Per.

En en del brottslingar med avtjänat straff är faktiskt välkommna in i arbetsgemenskapen. Och många ggr tack vara en bra fungerande utslussning via kriminalvården.  De f.d kriminella har även de skulder hos kronokalle. Jag får det inte att gå ihop riktigt.

Tyvärr Malou. Det blir det lite av sensations-tv att så ofta behöva bevittna A eller B samt C kändisar som knarkat, supit, krälat i depression. Men de flesta av dessa har haft ett skyddsnät . Dels via kollegor och ett arbete. Ett stödjande kontaktnät som kunnat fånga upp dem då de varit i skam och skuldträskets botten.

Eller så har de haft begåvningen att ta sig i kragen och att de har människor som tror på dem. Eller så snyftar de ut efter en bantningskur i Hänt i Veckan. Eller i annan press om sina skulder. Då samlar kollegorna in pengar in till deras monetära överträdelser, så de kan börja om.

Vi andra får leva med skammen, skulden, ångern och den ekonomiska förnedringen återstoden av våra liv. Vi är inte välkommna in på arbetsmarknaden . Utanförskap kallar visst Alliansen fenomenet och de verkar vilja bibehålla karantänen i det här området.

Jag är så oändligt trött på kvällstidningsvältrade om självmordsförsök självskadebeteenden depressioner när det tramsas igenom ämnet lite glättigt för att få sina 15 minuter av fame.

För oss/dem som blivit magpumpade och varit en självmordsnära patient. Vi som blivit räddade ett antal ggr vet att det är en mycket oangenäm upplevelse.

Dels att ta beslutet att inte vilja leva. för att sedan förlika sig med skammen över vad man kunde ställt till med för sina anhöriga och deras sorg och maktlöshet av att inte räcka till. Sedan finns det ett antal blindbockar också som vänder andra kinden till och de är ännu hemskare för de vet att ngt är galet med de gör inget.

Förmiddags TV ska användas till bättre ändamål. Och då ska programledaren vara påläst och inte älska sin egen röst..

Annonser

YTTERLIGARE ETT HÄKTES-SJÄLVMORD!

juni 1, 2008

I want my RFIDtag lallalalal

Uppdaterad 2008 06 04
Vaknar och undrar vad det är för självmordsepedemi som pågår i våra häkte/ och arrestlokaler. Ytterligare en intagen har begått självmord på ett häkte. En man som satt häktad för narkotikabrott i Kalmar hängde sig i 3 juni.   Det nedan skrev jag i söndagskväll
Återigen ska jag behöva bli bedrövad. Läste i Aftonbladet att ytterligare självmord skett i svenskt häkte. Denna gång i Kronobergs häktet natten till fredag. Jag har inget att tillägga till mina tidigare kommentarer ang ansvarsfördelningen och mitt förslag angående nolltolerans för självmord i häkten

Det är säkerligen så att besparingskraven inom kriminalvården är en bidragande orsak till att det här eskalerar. Men det är hög tid att också sätta strålkastarljuset på de fördomar som florerar bland en del av dem som arbetar med de intagna. Bra är nu att de kriminalvårdsanställda ska få utbildning i problematiken med självmordsnära människor.

I *aftonbladet och andra artiklar kan vi läsa att Seko kommer med en analys som anger att underbemanningen kanske förklarar de självmord vi nu på senare tid fått bevittna.

Det är en del av sanningen helt klart. Men journalistiken tappar i trovärdighet är då jag noterar en avvikelse i aftonbladets artikel. Jag har ju följt denna problematik noggrant.

Skribenten missade det dödsfall som skedde i Karlstad-häktet förra månaden. Hittills i år har alltså 4 st häktade dött i vår svenska kriminalvård. Österåker Mariestad Karlstad och Kronoberg är de drabbade anstalterna, samt en i arresten i Sollentuna. Och nu Lägger jag till Kalmar.

*finner inte artikeln på webben men finns i pappers tidningen sid 27 i söndagsupplagan.

lästips expressen: Självmord på kronobergshäktet

Självmord på Kronobergshäktet

Tragedin i Karlstadshäktet
Visa ansvarsetik Lars Nylén

SJÄLVMORDSTRAUMAN I SVENSKA HÄKTEN FORTSÄTTER!

maj 14, 2008
tindra66
uppdaterad med foto 20091012
Nu har ett antal människor valt att ta sitt liv då de varit i kriminalvårdens regi. Nu sist i polisens arrestlokaler i Sollentuna. Och jag har skrivit tidigare att Lars Nylén Generaldirektör för Kriminalvården måste inse sin delaktighet i de faktiska omständigheter som föranlett dessa trauman. 

Det är något som fundamentalt brister när självmord bland häktade sker med så jämna intervall. Och om det fortsätter, kan det säkerligen leda till turbulens inne på de olika anstalterna. Om inte kriminalvården och politiker med ämnet rättsvård på agendan tar upp problematiken med självmordsnära arresterade/häktade. Samt borrar i problematiken med den inhumana människosyn som råder bland viss personal inne på fängelser och häkten.  Ja då blir kanske konsekvenserna av samhällskyddet värre de har önskat sig.

2006 var häktet i Karlstad ett av de häkten där det föreskrevs mest lugnande enligt läkemedelsstatistiken. Och det visar med tydlighet att rutiner och utbildning inte är så verkningsfullt som man kanske skulle önska. Rättssäkerheten måste förstärkas. Och jag anser att personalen noggrant måste övervakas. Och inspektioner måste ske oftare så att det inte bryts mot de etiska koder som reglemente föreskriver.

Att ha självmordsnära klienter på häkten kräver erfaren och högt motiverad personal. För det är oerhört provocerande och mentalt krävande att möta självmordsnära individer. Det är säkerligen så att en intagens utageranden eller hot om självmord bagatelliseras emellanåt. Har personalen ingen livserfarenhet eller rutin att handskas med denna typ av problematik, då är det stor risk att personal drar sig undan av den orsaken. För det är i sådana situationer man som människa konfronteras med egna rädslor kring liv och död. Och ibland kan det vara mycket obehagligt

En av de största riskfaktorerna för att en individ ska begå självmord är om han/hon befinner sig i en miljö där man som person upplever sin livssituation outhärdlig. Att man känner sig övergiven och ensam. En annan faktor som bidrar är om klienten därtill upplever att han/hon får ett fientligt bemötande i kombination med stark känsla av utanförskap.

Ytterligare en markör som kan påverka en människa att vilja ta sitt liv, är om den intagne upplever stark förnedring, skuld eller skam. Då blir livssituationen för en intagen olidlig. Kriminalvården och dess ledarskap anser jag har stor skuld för de inträffade självmorden, och Lars Nylén bär det yttersta ansvaret. Nu gäller det att inte späda på aggression och frustrationsspiralen.


NOLLTOLERANS MOT SJÄLVMORD I HÄKTE

december 12, 2007
bojor1

Och så händer det igen. En människa begår självmord i häktet. Jag undrar när det ska rensas upp i häktes och arrestträsket

Inför nolltollerans. Det är helt oacceptabelt att en människa ska ta sitt liv i cellen. Nu har det hänt ett antal gånger. Västra Götalands polisdistrikt och i Stockholm och i Umeå. Nedan kommer min egna lilla anvisning för att höja rättssäkerheten för de intagna /omhändertagna.

Jag skulle kunna tänka mig att ha en kamera i polisbilen också. Så att inget otrevligt händer. Kan taxi ha kameror i bilen med bevekelsegrunden att det ökar säkerheten för chaufför och kund så kan vi väl tänka oss att vi kan anföra samma argument för polisens radiobilar.

Men det är klart det här kommer att möta motstånd från facket eftersom det förmodligen inkräktar på personalens personliga och professionella yrkesintegritet.

Vi kan ta en parallell. Numer så har polisens fordon GPS sändare. Vissa konstaplar tyckte kanske inte det var så festligt att dessa manicker installerades. Vilket då innebär att arbetsgivaren RPS kan kontrollera att patrullering verkligen sker. Förr kunde det nämligen förhålla sig så att de ”utmattade” konstaplarna parkerade fordonet och tog sig en liten powernap på en timme eller två. Om de eller denne sov i radiobilen alltså.

1. Inför kamera och ljudövervakning i korridorer till arresten och häktet så att Häktespersonalen verkligen utför den okulära besiktning som skall göras regelbundet och vid de tidsangivelser som reglementet stadgar.

2. Larmknappen inne i arresten bör vara kopplad till en dator så det går att kontrollera loggfilerna, när och om den intagne tryckt på larmknappen och om häktes eller arrest personal besvarat larmet och vad som sägs då knappen är intryckt.

3. Inför kamera och ljudövervakning i Polisens radiobilar.

Högaktningsfullt

Laura Nickel